Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var tiden då affischen fick sitt stora genomslag och affischsamlarna dök upp. Affischmåleri var en konstform att räkna med: kända konstnärer som Henri Toulouse-Lautrec målade affischer som sedan hamnade både till allmän beskådan på gator och torg och hemma i de fina salongerna.
Affischerna användes som informationkanal - inte minst för propaganda från staten. Författaren Jan Myrdal är själv affischsamlare och har tidigare berättat om bilden som vapen på tv. Nu har han och Gun Kessle donerat runt 200 verk ur samlingen till utställningen »Sälja krig som margarin« på Kungliga biblioteket i Stockholm.
- Genom affischerna kan man få en uppfattning om de tankar som härskade under en epok. Dels får man reda på de populära åsikterna hos folket, men också en annan sida, den som makten och staten står för, säger Jan Myrdal.
Affischerna skulle både sälja en vara och bli samlarobjekt. Inget hindrade dem därför att svalla ut i konstnärliga excesser. En av de största uppgifterna var att sälja in kriget. Antikrigsaffischerna fanns i stort sett ingenstans, menar Jan Myrdal.
- Men ett exempel på konst mot kriget var träsnitt som var mot ockupationen i Danmark. De såldes illegalt för att få in pengar till motståndsrörelsen.
Affischerna handlade om marknadsföring och porträtterade starka, vackra människor - oftast män - som glatt gick med i flygvapnet, bygdeungdomen och polisen. En affisch handlar om franska Légion tricolore, där texten lyder »du kommer inte vara en anonym hjälte«.
I bakgrunden syns scener från Napoleonkrigen.
- I det här fallet handlar det om att ta tjänst hos ockupanterna, men bildspråket är klart patriotiskt! Det står alltså helt emot innehållet i texten, berättar Jan Myrdal.
Grundinställningen var just att varan skulle säljas, oavsett om det var en cykel, kriget eller tvål. Affischkonstnärerna la ingen etisk värdering i sina verk - det handlade strikt om marknadsföring.
På en annan affisch springer tre atleter över mållinjen i OS 1942. Männen har alla olika hudfärg - en oerhört ovanlig syn inom propagandan under Nazistockupationen av Frankrike. Den affischen berättar mycket om sin tid, tycker Jan Myrdal.
- Genom affischerna får man se in i tiden, och ibland är det en tid som man vanligtvis inte ser.
Utställningen pågår på Kungliga biblioteket fram till den 31 januari nästa år.
Affischerna användes som informationkanal - inte minst för propaganda från staten. Författaren Jan Myrdal är själv affischsamlare och har tidigare berättat om bilden som vapen på tv. Nu har han och Gun Kessle donerat runt 200 verk ur samlingen till utställningen »Sälja krig som margarin« på Kungliga biblioteket i Stockholm.
- Genom affischerna kan man få en uppfattning om de tankar som härskade under en epok. Dels får man reda på de populära åsikterna hos folket, men också en annan sida, den som makten och staten står för, säger Jan Myrdal.
Affischerna skulle både sälja en vara och bli samlarobjekt. Inget hindrade dem därför att svalla ut i konstnärliga excesser. En av de största uppgifterna var att sälja in kriget. Antikrigsaffischerna fanns i stort sett ingenstans, menar Jan Myrdal.
- Men ett exempel på konst mot kriget var träsnitt som var mot ockupationen i Danmark. De såldes illegalt för att få in pengar till motståndsrörelsen.
Affischerna handlade om marknadsföring och porträtterade starka, vackra människor - oftast män - som glatt gick med i flygvapnet, bygdeungdomen och polisen. En affisch handlar om franska Légion tricolore, där texten lyder »du kommer inte vara en anonym hjälte«.
I bakgrunden syns scener från Napoleonkrigen.
- I det här fallet handlar det om att ta tjänst hos ockupanterna, men bildspråket är klart patriotiskt! Det står alltså helt emot innehållet i texten, berättar Jan Myrdal.
Grundinställningen var just att varan skulle säljas, oavsett om det var en cykel, kriget eller tvål. Affischkonstnärerna la ingen etisk värdering i sina verk - det handlade strikt om marknadsföring.
På en annan affisch springer tre atleter över mållinjen i OS 1942. Männen har alla olika hudfärg - en oerhört ovanlig syn inom propagandan under Nazistockupationen av Frankrike. Den affischen berättar mycket om sin tid, tycker Jan Myrdal.
- Genom affischerna får man se in i tiden, och ibland är det en tid som man vanligtvis inte ser.
Utställningen pågår på Kungliga biblioteket fram till den 31 januari nästa år.
