Sedan artikeln skrevs och publicerades i CAP&Design 6 2011 har Studio 8 beslutat att lägga ner, men då deras arbete och tankar kring det är väldigt intressanta publicerar vi artkeln här ändå.

Studio 8 Designs kontor är inte lätt att hitta. Ingången som saknar gatnummer är gömd bakom en garagedörr i bostadsområdet i Farringdon i London. Väl inne är det vitmålat och stilrent, precis som man förväntar sig att det ska vara på en trendig och framgångsrik designbyrå. På hyllorna trängs trycksaker som alla pockar på uppmärksamheten.

Studio 8 Designs Magma sketchbook for designers & art directors är en inbjudande röd skissbok med knallgult gummiband, som innehåller typografiska linjaler, tabeller av pappersformat och viknings- och bindningsdiagram. Bredvid står en kub av färgglada post-it-lappar och en kalender som de gjort för det italienska pappersföretaget Fedrigoni. Den har perforerade nummer som viks upp för att visa dagens datum.

• Skissböcker åt bokaffären Magma och Laurence King Publishing, 2001.

Studio 8 är en självständig designbyråstudio som jobbar med en rad olika format, bland annat redaktionell design, utställningar, skyltning, webb och grafisk identitet. De arbetar med både små och stora kunder från hela världen, och har vunnit ett antal designpris, exempelvis Type directors club, D&AD och International society of typographic designers.

CAP&Design träffar Studio 8 Designs grundare, Matt Willey och Zoë Bather, på takterassen utanför kontoret. Det är en sällsynt solig dag i London.

Hur kom ni fram till namnet Studio 8 Design?

– Namnet kom till av misstag, säger Matt Willey. Innan vi startade företaget jobbade vi tillsammans i olika frilansprojekt och delade kontor. Kontoret låg innanför en dörr som det stod nummer åtta på. All vår post var adresserad till Matt och Zoë i studio åtta. Namnet fick duga eftersom vi inte kunde komma på något bättre.

Ni startade byrån år 2005, vilken är den största förändringen inom formgivningsindustrin under de år ni har varit verksamma?

– Inget speciellt, svarar Matt Willey. Många små byråer har  svårt med ekonomin och så, men om man tänker stil och produktion tycker jag att det är ganska oförändrat.

– Nuförtiden är det färre byråer som har en distinkt signaturstil, jämfört med för fem eller sex år sedan, säger Zoë Bather. Många har en variation av olika stilar och jag kan inte längre se skillnad på vem som har gjort vad.

Ett av era senaste projekt är rubriktypsnittet till tidningen Wired. Det är kondenserade, tredimensionella och halvfeta versaler som används med stora bokstavsmellanrum i pappersversionen och på Ipad-appen. Hur tänkte ni här?

– Vi ville skapa ett typsnitt som man på olika sätt kan applicera färg på, säger Zoë Bather. De tre elementen, bokstävernas skuggor, sidor och ytor, kan färgläggas i olika skalor för att passa layouten. Tyvärr finns det ännu ingen funktion i Fontlab som tillåter att man har flera färger så typsnittet är gjort som Illustrator-filer som monteras ihop manuellt direkt i Indesign.

• Typsnittet Wired magazine, 2011. Det här är ett rubriktypsnitt som Studio 8 Design har tagit fram för Wired. Bokstäverna är kondenserade, tredimensionella och halvfeta versaler som tidningen använder med stora bokstavsmellanrum. Typsnittet används i både papperstidningen och Ipad-versionen. Bokstävernas skuggor, sidor och ytor kan färgläggas i olika skalor så att de passar layouten.

Extremt kondenserad tredimensionell typografi har väl nästan blivit ert signum?

– Det är lustigt när folk säger att vi har en viss stil, för jag tycker inte att vi har det, säger Zoë Bather. Ja, vi har kanske gjort några böcker och tidningar där vi har använt oss av kondenserade typsnitt, men vi har gjort massor av projekt som inte alls ser ut så. Det är inte så att vi bara sitter och håller på med stora »letterpress«-bokstäver och stämplar.

– Vissa projekt får mer uppmärksamhet än andra, tillägger Matt Willey. Jag tar avstånd från idén att vi har en husstil som vi applicerar på alla jobb. Det skulle bara irritera mig. Folk har sina favorittypsnitt och de tenderar att använda dem, men om det inte är rätt för jobbet så väljer man helt enkelt något annat.