- Kroppsform. Det är inte fakta i sig utan relationen mellan olika fakta som gör informationsgrafik intressant, enligt David McCandless.
När bloggen Information is beautiful dök upp i höstas var vi många som slogs av den ofta humoristiska aha-känslan som dess informationsgrafik framkallade.
Vare sig ämnet var vilka fraser som ger mest utdelning på dejtingsajter, hur sambandet mellan droger och lycka ser ut eller hur väl världens länder uppfyller sina löften om bistånd till det jordbävningsdrabbade Haiti, aktiverar hans visuella kommunikation alltid lustcentrum i hjärnan.
För dem som besökt bloggen är det säkert svårt att ana att den är skapad av en person som inte har någon bakgrund inom grafisk design, och som definitivt inte hade ägnat sig åt informationsgrafik tidigare.
I november kom boken »The visual miscellaneum – A colorful guide to the world’s most consequential trivia« ut på den amerikanska marknaden och nu är den europeiska utgåvan som kort och gott heter »Information is beautiful« här. Att den amerikanska och europeiska utgåvan av boken kom vid olika tillfällen beror helt enkelt på att de brittiska bokhandlarna först gav sin landsman David McCandless kalla handen.
– Det var mitt i bankkrisen och jag tror att de var lite nervösa. Det var ändå en exklusiv bok. Då tänkte jag att jag startar sajten för att bygga support för boken. Så efter att bloggen kom igång accepterade de boken och sedan dess har allt varit »brilliant«, säger David McCandless.
Han berättar hur han, till skillnad från de flesta designböcker som samlar ihop begåvade formgivares portfolior, bestämde sig för att fylla en bok med helt nyskapad informationsdesign.
– Jag tycker att informationsgrafik, informationsdesign och datavisualisering lyfter webben. Så jag var väldigt säker på bokens och sajtens potential, säger David McCandless.
Själv är han en 38-åring som ägnat sitt vuxna liv åt journalistik. Efter att ha hoppat av college för att skriva för videospelstidningar har han nu prestigefyllda dagstidningar som The Guardian och magasin som Wired på kundlistan. Ämnena är ny teknik och webbkultur, något som gav honom underlag för den satiriska fejksajtsamlingen »The Internet Now In Handy Book Form« för några år sedan.
– Jag var frilansande journalist men jag har också arbetat med webbplatser, vilket ledde mig in i reklamvärlden där jag har arbetat en hel del med copywriting. Där lärde jag mig mycket om att renodla koncept och att destillera ner text till ett minimum. Jag lärde mig också vilken kraft den rörliga bilden har i reklam, säger han och förklarar hur informationsgrafiken på sätt och vis är en naturlig produkt av det han gjort hittills.
– Det är märkligt, för när jag började designa var det som att jag redan visste hur man gjorde. Jag hade tagit till mig regler, tankesätt och essensen i design genom att arbeta i många olika medier. Jag vill inte säga att jag omedelbart var bra på det, men jag blev förvånad över att upptäcka att jag faktiskt redan kunde designa. Det var ungefär tre år sedan jag började, men jag har bara designat på allvar i två år. Jag lär mig fortfarande, och blir bättre och bättre.
- Regnbåge. För sin visualisering av det senaste decenniets modefärger för kvinnor hämtade David McCandless sin information från Pantone.com.
Sin informationsgrafik ser han som en »legering av det konceptuella tänkandet i reklam, interaktiviteten och öppenheten på webben och rak journalistik där du försöker att berätta en historia, avslöja saker och ge bakgrund«.
– Jag har aldrig gått någon designutbildning. Men jag har alltid gillat att lära mig medan jag arbetar med något. Det är min inställning, säger David McCandless.
Men att det var han själv som skulle göra i princip alla bidrag till Information is beautiful var långt ifrån självklart när han formulerade sin bokidé i juni 2007.
– Jag började göra research och titta på informationsgrafik, för att se vem som gjorde vad och vad som fanns tillgängligt.
David McCandless såg ett växande område, men också att det fanns en hel del kvar att utveckla. Kanske kunde han själv bidra med något.
– Det var mycket ögongodis. Många grafiska designers som gjorde infografik glömde att berätta en historia. De tog statistik men de gjorde den inte riktigt till bilder. Det är intressant att titta på för ögonblicket, men det förändrar inga perspektiv.
Även om idén från början var att han ville vara delaktig i infografiken som presenterades i boken, såg han det fortfarande som ett samarbetsprojekt med andra.
– Jag kontaktade formgivare som jag gillade och bad dem medverka. Koncepten och idéerna var mina och så bad jag dem designa dem. Men det fungerade inte så bra, för att jag är en sådan kontrollfreak. Det slutade med att jag designade 80 procent av boken och 20 procent är samarbeten, säger han och skrattar.
Efter att ha lagt alla andra uppdrag på is och bara ägnat sig åt att bygga egen infografik började han också få en del publicerat. Han vann en informationsgrafiktävling hos The Guardian, vilket lett till att han regelbundet producerar grafik för The Guardian Data Blogg (guardian.co.uk/news/datablog). Även den tyska tidningen Die Zeit finns med bland de tidningar och magasin där David McCandless färgexplosioner till infografik finns.
– När jag började arbeta med boken gjorde jag ett uppehåll på ett år. Jag sålde inga artiklar eller gjorde någon infografik för publicering. Men sedan, på ett nästan perverst vis, hade jag gjort det här så mycket och så intensivt att jag inte kunde sluta. Efter det att boken kom ut fortsatte jag att skapa fler och fler bilder. Det tog över fullständigt.
- Religionsfrihet. Osäker på vilken religion som passar dig? Här kan du gå igenom vad som är okej enligt olika trosföreställningar.
Enligt David McCandless har förutsättningarna för att skapa informationsgrafik ökat bara på den tid som gått sedan han färdigställde sin bok. Allt fler myndigheter och internationella källor, till exempel FN, gör nämligen fler och fler av sina databaser offentliga.
– Det finns mycket mer information tillgänglig nu.
När han svarar på frågan om var han får sitt estetiska inflöde ifrån låter han mer tveksam på rösten.
– Estetiskt är jag inte lika säker. Jag suger i mig designbloggar och tittar på design varje dag. Så jag har exponerat mig för mycket design. Antingen hämtar jag inspiration därifrån, eller från något i informationen som kan hjälpa till, säger han innan han kommer fram till att den visuella inspirationen mer handlar om att hitta metaforer och teman som kan binda ihop designen och ämnet den handlar om.
När det gäller informationsgrafikens historia, eller närmare bestämt en ikon som Edward Tufte – Yale-professorn som med en serie böcker etablerat en nästintill gudalik auktoritet inom informationsgrafiken – är David McCandless tveksam till hans relevans i dagens digitala visuella kultur.
– Jag har tittat på tidigare informationsgrafik och har verkligen uppskattat Edward Tuftes böcker. Några av de regler som han etablerade är grundläggande för informationsgrafik. Men jag vet inte hur relevant han är i dag. Jag vet att det är hädelse att säga. Han är en grafisk design-hjälte, men han arbetar inte med interaktivitet och online. Han kanske är relevant för trycksaker, men jag tycker inte att särskilt många av hans designer är estetiskt vackra, utan snarare ganska schematiska.
- Grundkurs. Trots att David McCandless inte direkt höjer informationsgrafiknestorn Edward Tufte till skyarna har han ändå hämtat underlag från honom till den här informationsgrafiken över just informationsgrafik.
Om informationsgrafikens största namn förpassas till tryckpressarnas kyrkogård, väcks så klart frågan om hur nätet påverkat informationsgrafiken. Förutom att det, som i många av David McCandless bilder, finns länkar till källor och annan fördjupning inuti informationsgrafiken, handlar det för honom till att börja med om hur designläskunnigheten stigit hos folk i allmänhet de senaste 20 åren.
– Internet är ett informationsdesignmedium. Vi förväntar oss att information ska ha ett designelement, se bra ut och använda anständig typografi. Det finns ett lager av förtroende som kommer med information som är väldesignad.
En annan sak är färg. Internet är en studsande kaskad av färg: »It’s a riot.« Jag tror att tryckt informationsgrafik har begränsats av tryckfärg. Förväntan på färg, att förstärka mening eller få en bild att kännas mindre svår utan något du bara kan sjunka in i och njuta av och uppleva, det är en stor förändring.
I och med den visuella kommunikationens utveckling förflyttas också gränserna mellan de olika uttryckssätten. De självinitierade grafiska design-projekten, där formgivare ger sig på produktutveckling och textredaktörskap står som spön i backen. Och flera av de främsta informationsgrafikerna är, liksom David McCandless, journalister som gett sig in på designdomänen. En förklaring till det kan vara att det som alltid står i centrum för en grafisk designprocess, det meddelande som ska förmedlas, sällan är så komplext och centralt som inom informationsgrafiken.
– Informationsgrafik måste ha innehåll. Den måste vara meningsfull, ha integritet, vara intressant, strukturerad, vacker och estetiskt tilltalande. Vad jag försöker säga är att informationsdesign för mig är en legering av grafisk design och journalistik. Den har tagit de bästa delarna av journalistiken – noggrannhet och berättande – och det bästa från grafisk design. Det måste vara vackert, enkelt att använda, funktionellt, tillgängligt och lätt att läsa, säger han avslutningsvis.
- Finn två fel! När David McCandless gjorde den här bilden av hur man lyckas med informationsdesign gjorde han ett misstag. Den övre och nedre respektive den högra och den vänstra cirkeln överlappar aldrig bara varandra. Två av kombinationerna prövas alltså aldrig.
Innan han efter en ansats till hemlighetsmakeri berättar om sin nästa bok. Där tänker han ta informationsdesignen ytterligare ett steg vidare och bygga generativa bilder, där du som formgivare skapar parametrar som du kan koppla till föränderliga data.
– Vad jag är passionerat intresserad av generativa bilder. Jag kommer snart att lägga upp bilder på sajten där jag har låtit informationsgrafiken skapas utifrån data, enligt olika parametrar som jag har satt upp. Så det är »levande« bilder. Det är nästa steg för mig.
Kroppsform. Det är inte fakta i sig utan relationen mellan olika fakta som gör informationsgrafik intressant, enligt David McCandless.
5 x informationsgrafik från förr:
1860-tal
Charles Joseph Minards grafiska beskrivning från 1869 av Napoleontruppernas förluster på vägen till och från slaget vid Moskva 1012–1813 har kallats för den bästa statistiska graf som någonsin ritats. Bredden på linjen visar helt enkelt antalet soldater. Återtåget i svart är dessutom kopplat till en graf som visar hur temperaturen sjunker neråt minus 30 grader.
1930–1960-tal
När Harry Beck 1931 kom på hur bra det vore med en tunnelbanekarta som brydde sig mer om stationernas inbördes förhållande än exakt var de låg i den fysiska verkligheten vann han litet gehör hos sina överordnade på London Underground. Men två år senare gav de vika och sedan dess har London Underground Map, som av Becks kolleger lär ha jämförts med ett elektriskt kopplingsschema, varit en designikon. Harry Beck fortsatte att göra kartan fram till 1960.
1930-tal
Med International System of Typographic Picture Education (Isotype) lade den österrikiske sociologen Otto Neurath inte bara grunden till dagens piktogram, utan även till många av de principer som styr dagens informationsgrafik. Med hans demokratiskt motiverade symbolspråk kunde vem som helst med tejp och sax sätta ihop läckra presentationer av olika samhällsfakta. (Bild ur Nader Vossoughians »Otto Neurath. The language of the global polis« NAI Publishers, 2008.)
1950-tal
Aria av John Cage, 1958. Den amerikanske tonsättaren John Cage tröttnade på vanlig notation och excellererade i stället i så kallad grafisk notation. Genom att använda informationsdesignens färgkodning, geometriska former och så vidare skapade han en notation som passade bättre för hans kompositioner som ofta bestod av relativt fria instruktioner som gav musiker gott om utrymme för improvisation. (Bildcredit: C.F. Peters)
1980-2000-tal
Med böcker som Envisioning Information, Visual Explanations och The Visual Display of Quantitative Information och Beautiful Evidence skapar Yale-professorn Edward Tufte en teoretisk grund för informationsgrafik.
5 x infografik på nätet:
visualjournalism.com
Under devisen »show – don’t tell« skrivs det insiktsfulla texter om nyhetsgrafiken som visas. Även i kommentarsfältet skrivs intelligenta saker. Man får dock stå ut med den bitvis lite ömkande självbilden av infografiker som några som aldrig får riktigt det utrymme de förtjänar.
coolinfographics.com
Ha för guds skull överseende med det anskrämliga sidhuvudet. Det är faktiskt en av de mest välbesökta och välrenommérade forumen för informationsgrafik.
infographicsnews.blogspot.com
Den spanske infografikern Chiqui Esteban (se artikel här intill) samlar infografik från hela världen, till exempel en arabisk, infografisk presentation av filmen Avatar.
flowingdata.com
Den här sajten drivs av en statistiker som fascineras av hur designers använder data. Här möts högbrynt humor med insiktsfulla iakttagelser. Exempel: »Save penn.Use Garamond fonts«, en visualisering av hur mycket bläck som går år när du ritar av olika typsnitt med en kulspetspenna.
infosthetics.com
Här är tonläget något allvarligare än på många andra infografiksajter. Eller vad sägs om konstnären Wafaa Bilal som taturerar in en prick på kroppen för varje död kropp i Irakkriget. Namnet har hämtats från akademikern Lev Manovichs definition av informationsestetik och det »symbiotiska förhållandet mellan kreativ design och informationsvisualisering«.
Läs även:
Av
