Illustration: Linus Nyström
Låt oss först reda ut hur den här uppmaningen har kommit till. Redan 2001 antogs en proposition kallad »Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken«. Den sätter som mål att Sveriges myndigheter och verk ska ansvara för »… att se till att lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder«.
De lagar som ändrats utifrån propositionen är socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen om bostadsanpassningsbidrag. De påverkar i första hand myndigheternas fysiska tillgänglighet, men även informationshanteringen.
Nu har året kommit när allt ska vara klart, och alla myndigheter ska vara helt tillgängliga. Vi kommer alltså förmodligen att runt om i landet få se en hel del jobb med att få till en tillgänglig verksamhet.
Roger Johansson arbetar som webbutvecklare på Netrelations och driver bloggen 456bereastreet.com där han bland annat skriver om tillgänglighet. Han har också varit med att ta fram vägledningen 24-timmarswebben tillsammans med Verva, och är en av dem i Sverige som är mest engagerad i att göra webben tillgänglig.
Roger Johansson är försiktig med att likställa tillgänglighet enbart med handikappanpassning, även om den officiella definitionen hos W3C (World Wide Web Consortium) av »web accessibility« är att webben ska kunna användas av personer med funktionshinder. Han ser det gärna ur ett vidare perspektiv. Men måste man, vilket mycket sällan inträffar, välja mellan plattforms- och teknikoberoende eller bättre användbarhet för personer med funktionshinder bör personer med funktionshinder komma i första hand.
Så för att webbplatsen ska kunna fungera för alla användare, och därmed vara tillgänglig måste man kunna tillgodogöra sig innehållet oavsett om man har något funktionshinder, vilken webbläsare man använder, hur webbläsaren är konfigurerad, vad man har för skärmstorlek, vilka insticksprogram man har eller inte har installerade, om man använder något hjälpmedel som en skärmläsare eller förstoringsfunktion eller om man använder mus eller inte.
Kort sagt handlar det om att inte kräva att besökaren uppfyller några på förhand bestämda krav på utrustning.
Det här är ganska enkelt att uppnå om innehållet hålls separerat från formgivningen. Det gäller också att se till att all typ av automatik kan stängas av utan att sajten blir oanvändbar. Om man använder javascript för att automatiskt skicka ett formulär så ska det vara möjligt att skicka formuläret även om man har javascript avstängt i webbläsaren.
Många av de populära javascriptbiblioteken som Jquery, Prototype och Dojo fungerar så att de inte inkräktar på sidans funktioner. Naturligtvis kräver det här också att webbdesignern har tagit hänsyn till detsamma och sett till att det finns alternativa sätt att interagera med sidan.
Roger Johansson påpekar att javascriptbiblioteken trots det kan gå mycket längre och introducera bättre stöd för WAI-ARIA (W3C:s Web Accessibility Initiativ – Accessible Rich Internet Applications suite) som syftar till att göra dynamiska element på sajter mer tillgängliga. Bäst i klassen i dag är Dojo och YUI, men även de kan bli bättre. Eftersom biblioteken är populära och används ofta har de möjlighet att automatiskt göra sajter lättare att använda för personer som använder hjälpmedel, utan att utvecklarna egentligen behöver tänka på det så mycket.
Innehållet i form av text och bilder ska också vara uppmärkt på ett sätt som är logiskt och som följer de riktlinjer som finns i standarden för HTML. Rubriker i texten bör vara märkta med taggarna <h1> till och med <h6> och i stigande ordning där huvudrubriken på sidan är märkt med <h1>, underrubriken med <h2> och så vidare. Om det finns en punktlista i texten ska den vara uppmärkt som en punktlista med <ul>, och finns det citat i texten ska man använda <cite> eller <blockquote>.
Man bör under alla omständigheter undvika att formge med HTML-taggar. Använd i stället CSS för formgivningen tillsammans med en rimlig mängd logiskt placerade och döpta <div>-taggar i HTML-strukturen.
Används den senaste specifikationen HTML5 så finns det även ett antal nya taggar för att beskriva typen av innehåll på sidan i större sjok. Bland annat finns <article>, <section> och <header> för att det ska gå att dela upp innehållet i logiska grupper.
Även för den som använder äldre specifikationer av HTML kan det vara en bra idé att använda samma namngivningskonventioner i sina dokument som HTML5 använder sig av. På det viset blir det en enhetlighet i koden, vilket alltid är positivt.
När innehållet har fått en bra och logisk struktur så är det väldigt enkelt att formge sajten så att den ser bra ut på en vanlig dator, vid utskrift eller om du surfar på den från en mobiltelefon.
En viktig tanke att vänja sig vid är att en sajt inte måste vara identisk under olika förhållanden. Den kan, och bör, se olika ut om du surfar via en dator eller en mobil. Men den kan också mycket väl ha skillnader beroende på vilken webbläsare eller vilket operativsystem som används.
Hela 20 procent av vår befolkning har någon typ av funktionsnedsättning. Den stora majoriteten av dem surfar på nätet varje dag, trots att få sajter verkligen är byggda även för dem. Visst lovar du att tänka till en extra gång när du sätter igång med ett nytt projekt? Källa: funkanu.se
Så länge det går att tillgodogöra sig informationen lika lätt oavsett utrustning.
Anne Söderström är informationschef på Söderhamns kommun i Hälsingland, och arbetar med tillgänglighet på kommunens webbplats dagligen. Hon poängterar att även om kommunerna inte påverkas direkt av lagtexten så har ändå medborgarna alltid en högre förväntan på kommunerna än på staten.
En av de svåraste tillgänglighetsaspekterna, enligt Anne Söderström, är att få alla dussintals webbredaktörer att arbeta med innehållet på ett likartat sätt. Att skriva på webben på ett enkelt, lättbegripligt sätt där alla medborgare i kommunen kan tillgodogöra sig innehållet kräver en hel del träning. Det skiljer sig ofta ganska mycket från de texter tjänstemännen annars producerar.
I och med att Söderhamns kommun har upphandlat ett publiceringsverktyg så har de inte så stora möjligheter att jobba kontinuerligt med tekniska detaljer på sajten. Det stora tillgänglighetsarbetet är i stället att få webbplatsen välstrukturerad och lätt att hitta på. En kommun producerar ofantligt mycket information, och webbredaktörernas arbete går till stor del ut på att publicera materialet så att det blir lätt både att hitta och förstå.
– Vi gör kontinuerliga uppföljningar av hur besökarna navigerar på sajten, och det är väldigt intressant att se vad som är vårt populäraste innehåll. Det senaste året har förstaplatsen delats mellan vår informationssida för projektering av vindkraftverk, och skolmatsedeln.
Att skriva kort och koncist, ha foton som tillför något och inte bara är dekoration, strukturera innehållet logiskt, ta bort inaktuellt material och samtidigt se till att det befintliga fortsätter att vara korrekt och aktuellt är viktigast, enligt Anne Söderström. Nöjda besökare återkommer till sajten, och återkommande besökare är positivt.
I andra länder har man haft strängare lagstiftning kring tillgänglighet för funktionshindrade på webben längre än i Sverige. Det har resulterat i att det har växt fram verktyg för att testa hur pass bra sajterna följer riktlinjer och standarder.
Det första man ska göra är att se till att sidan har korrekt syntax enligt HTML-standarden. Till det finns en uppsjö valideringsverktyg, men det mest använda är utan tvekan W3C:s Validator, validator.w3.org. Det genererar en rapport om vad som inte stämmer, men kan vara lite kryptiskt i sina förklaringar till vad som gått fel. Oftast går det att komma väldigt långt med Validator, men för den som jobbar med utveckling av dynamiska webbplatser kan det ibland vara lite knivigt att hitta var felet uppstår.
Ett alternativ är att i stället göra valideringen i det utvecklingsverktyg som används. Det ser lite olika ut och fungerar på lite olika sätt beroende på verktyg, men ofta får vi en bättre indikation på exakt var i källkoden det gått fel.
Nu räcker det inte med att ha validerad kod. Den måste vara både semantiskt strukturerad och korrekt uppmärkt också. Till det testarbetet går det att använda tjänsten Cynthia says, contentquality.com, som testar utifrån de amerikanska riktlinjerna för tillgängliga webbplatser (section 508) eller W3C:s WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Här får vi en detaljerad rapport av hur koden klarat sig, och vad som behöver åtgärdas för att förbättra innehållet.
Slutligen har Netrelations byggt ett testverktyg som de kallar Inspector, inspector.netrelations.se, som kontrollerar strukturen och även semantiken (så gott det går) på sidan. Det kontrollerar att sidan byggts efter konstens alla regler med form och innehåll åtskilt, separat utskrifts-CSS, rätt ordning på rubriktaggarna och en hel del annat som kan ha slunkit igenom de två föregående testerna.
Men maskiner och verktyg kan bara hjälpa till delvis.
Det viktigaste är ändå att själv använda och testa sajten. En textbaserad webbläsare är ett bra sätt att se till att navigeringen fungerar utan mus. Den populäraste läsaren är Lynx, lynx.isc.org, som är gratis. Det kan också vara en bra idé att använda en skärmläsare för att se hur sajten ser ut för en sådan.
För Windows finns Jaws, freedomscientific.com, som populär, och gratisläsaren NVDA, nvda-project.org, som har syntetiska röster från Espeak. Mac OS X har en inbyggd skärmläsare som heter Voiceover, men operativsystemet har inte svenska röster i standardutförandet. Företaget Infovox, assistiveware.com/infovox_ivox.php, säljer flera svenska röster av hög kvalitet som även kan testköras i en månad.
Men viktigast är ändå att använda och underhålla sajten kontinuerligt.
Bästa tipsen för att öka tillgängligheten
- Använd rätt taggar på rätt ställen
Se till att sajten har innehållet rätt uppmärkt genom att använda h1-h6 i rätt ordning, och att varje stycke i texten är märkt med p-tagg. Kolla också att alla bilder har alt-text som är en tydlig beskrivning av bilden. Tänk på att alt-texten ska kunna ersätta bilden utan att innehållet på sidan blir lidande.
Kontrollera alla länkar på sidan så att texten som är länkad förklarar vart länken leder. Många skärmläsare skapar en lista av alla länkar på en sida och presenterar dem som en utökad meny, och då visas bara den text som verkligen är länkad. Även seende användare som navigerar med mus blir betjänta av en stor träffyta på länken, så var inte rädd att länka flera ord eller en hel mening.
- Ha en logisk struktur på innehållet
Slå av all CSS eller surfa på sidan med en textbaserad webbläsare, som Lynx, för att se att innehållet är logiskt strukturerat. Det ska vara enkelt att tillgodogöra sig innehållet även om sidan inte har någon layout. Du får dessutom ett lätt jobb att anpassa layouten för utskrift och mobiltelefoner om strukturen är väl genomtänkt.
Kolla språket
Naturligtvis bör du undvika stavfel och grammatiska fel i texten. Det är både vana och ovana läsare betjänta av. Gör dessutom en genomgång av själva copyn. På webben lönar det sig att vara konkret och kortfattad. Det är trots allt jobbigare för ögonen att läsa på skärm än på papper, och korta meningar och stycken hjälper till att avlasta ögonen. Dessutom blir det lättare för dem som har problem med att läsa skriven text.
- Navigera med tangentbordet
Släpp musen och börja använda knapparna på tangentbordet för att navigera på sidan i stället. Det underlättar för både funktionshindrade och vana användare. Att navigera med tangentbordet är – när man lärt sig det – mycket snabbare än med musen. Se även till att det inte finns några javascript-event kopplade till element på sidan som inte kan få fokus, vilket är något som förstör möjligheten till tangentbordsnavigering. Javascript-event hör bara hemma i klickbara element.
- Validera och testa
Använd något av de valideringsverktyg som finns för att hitta slarvfel i koden. Är det många som administrerar sajten är det bra att se till att de får en grundläggande utbildning i hur man producerar korrekt kod i just det publiceringsverktyg som används. Många verktyg tillåter att användaren producerar skräpkod, så en medvetenhet är nödvändigt för att hålla kvaliteten uppe.
Surfa in på sidan från alla upptänkliga webbläsare på alla möjliga plattformar för att se att den fungerar som den ska. Var inte rädd för att installera Lynx och en skärmläsare och testa i dem också.
