Så arbetar Sveriges vassaste typsnittsdesigners

Stefan Hattenbach

Stefan Hattenbach har designat typsnitt professionellt sedan 1996. De har synts i allt från australiensiska Vouge Living till köpcentret Skrapan i Stockholm och på Absolut vodkas sajt.

– Jag har alltid gillat bokstavsformer och när jag efter gymnasiet började jobba i reklambranschen fick jag ett mer intimt förhållande till typografi. Tekniken gjorde det till slut möjligt att själv börja göra egna typsnitt. Programmet Fontographer gjorde det lättare att prova, säger han.

Hur arbetar du?
– Ibland skissar jag för hand. Man går och duttar i en anteckningsbok. Sedan digitaliserar jag de skisser jag gjort i Fontlab via ett program som heter Scanfont. Alternativt ritar jag direkt i Fontlab. Många gånger kan jag utgå från grundformer i mina tidigare typsnitt för att förverkliga nya idéer.

– En del börjar till exempel med versala O och H. Jag har inget bestämt mönster som jag jobbar utifrån, men jag brukar göra versalerna först och gemenerna sedan.



Var hämtar du inspiration?
– Överallt och var som helst. Det kan vara en gammal förpackning eller en butiksskylt. Men med åren har jag dragit mig mer tillbaka i historien, eftersom jag nu gör klassiska texttypsnitt tänkta för böcker och magasin.

Hur rik har du blivit på det här?
– Att designa typsnitt och sälja genom distributörer ger oftast inte så mycket att man kan leva på det. Att göra professionella företagstypsnitt kan vara en bra inkomstkälla som balanserar upp det andra. Jag väger också upp med traditionell grafisk formgivning. Det är ett utmärkt sätt att testa mina typsnitt och se att de fungerar i sin rätta miljö.

Vad är du mest stolt över?
– Jag brukar gilla det typsnitt jag just har gjort. Jag har ett som precis är klart. Det heter Replay och är ett klassiskt texttypsnitt, inspirerat av originalmatriserna från typsnittet Caslon. Det finns digitaliserat i ett flertal versioner, men få utgår ifrån originalet. Jag har en trevlig bok som trycktes 1924 med faksimilprover av Caslons originaltryck från 1700-talet. När man gör en modern tolkning av ett gammalt typsnitt lägger man till olika språkvarianter och kapitäler som inte fanns förut. Man lyfter in ett gammalt typsnitt i den moderna världen, med de krav som finns i dag.

5 typsnitt



Anziano, 2006, baseras på Weiss som tecknades av Emil Rudolf Weiss 1926.



Euroglory, 2008–2009, en typsnittsfamilj i nio skärningar för såväl företagsprofiler som magasinstypografi.



Replay, 2010, är ett klassiskt texttypsnitt som är inspirerat av originalmatriserna från typsnittet Caslon.



Stalemate, 2002/2007, skapades för ett tyskt it-företag och är designad för att fungera både i tryck och på skärm.



Tarocco Superset, 2002, bygger på Waldemar Zachrissons Nordisk antikva från 1906-1910.

Stefans 5 snabba tips

1. Tänk igenom idén ordentligt innan du börjar. Skissa på papper eller direkt i datorn. Studera förlagor ordentligt om det gäller att digitalisera ett historiskt typsnitt.
2. Fundera på vilket ändamål typsnittet är tänkt för. Detta påverkar designprocessen som helhet.
3. Gör massor med skrivtester för att se att typsnittet fungerar som en helhet. I detta ingår att testa i olika program och plattformar. Är det inte okej från början får du senare tillbaka detta dubbelt upp.
4. Var inte rädd för att fråga experter och formgivare som varit verksamma länge. Typsnittsformgivare är ofta villiga att dela med sig. Typophile.com är ett utmärkt nätforum.
5. Var beredd på att det tar lång tid att göra ett väl fungerande typsnitt. Det finns en del tekniska lösningar som underlättar, men mycket detaljarbete måste ändå göras »för hand«. Ska ett typsnitt ha en chans att sälja är det kvalitet som gäller.

Göran Söderström

Trots att Göran Söderströms första typsnitt, Neptuna, användes av en tidning redan 1994, var det först 2006 som han började distribuera sina typsnitt professionellt. Genom sin sajt Autodidakt.se har Göran Söderström trätt fram som en av de mest omtalade personerna på den svenska typografiscenen under det sena 00-talet. Sedan två år jobbar han på Pangea design. Genom sin kreativa chef, Örjan Nordling, ligger byrån bakom typsnitt för en rad av våra största företag och organisationer. Bland de senaste uppdragen finns SEB:s nya hustypsnitt.

– Örjan skissar för hand och i fallet med SEB har han haft en konceptuell översyn, sedan har vi snackat ihop oss om vad vi ska göra. Vi bollar typsnittet mellan oss tills vi är nöjda, säger Göran Söderström, som fortsätter att göra helt egna typsnitt utanför sin anställning på Pangea design.



Hur ser din arbetsprocess ut?
– Jag skissar faktiskt aldrig för hand. För mig är det ett onödigt steg. I stället ritar jag direkt i programmet Fontlab, säger han.

Börjar du med en viss bokstav?
– När jag skissar kan jag börja med vilken bokstav som helst. Men när jag ska börja producera typsnittet brukar jag börja med versala och gemena h och o. Har du gjort dem har du alla bredder på resten av bokstäverna. Även när du sätter tillriktningen, avståndet mellan bokstäverna, hittar du svar där på hur resten av typsnittet ska se ut.
– Jag börjar alltid med gemenerna först, för de känns roligast. Versalerna är enklare att göra om man har satt karaktären på gemenerna.

Var hämtar du inspiration?
– I allt möjligt i livet, däremot inte så mycket i andra typsnitt. Jag tittar inte så mycket på vad andra gör. Jag har inte kommit till den fasen att jag fördjupar mig i gamla 1700-talstryck och så. Jag förstår att det finns mycket bra i historien, men just nu känner jag mig inte så intresserad. Nu försöker jag hitta något eget, säger han.

5 typnitt



SEB Basic, 2009, är utvecklat tillsammans med Örjan Nordling på Pangea design, exklusivt för SEB.



Meadow, 2009, är ett neutralt typsnitt men med stark personlighet och influenser från Hermann Zapf.



Heroine, 2009, är inspirerat av Eleisha Pecheys typsnitt Windsor från 1905 och känt från Woody Allens filmer.



Flieger, 2008, är en skript i tre vikter, inspirerad av Pan air corporations logotyp. Med dingbats av Lotta Bruhn.



Dagny, 2008–2009, utvecklat tillsammans med Örjan Nordling på Pangea design. Baserat på Nordlings DN Grotesk.

Görans 5 snabba tips

1. Rita inte i Adobe Illustrator – köp Fontlab (och ta dig förbi inlärningströskeln).
2. Börja med några få bokstäver och arbeta fram grundkaraktären innan du gör ut hela typsnittet.
3. Titta alltid på hur bokstäver fungerar tillsammans i ord.
4. Låt typsnittet vila och försök se det med nya ögon efter vilan.
5. Konsekvens är viktigare än estetik i ett typsnitt.

Peter Bruhn

Peter Bruhn är det närmaste en institution man kan komma i dagens typsnittssverige. Eller snarare är det hans företag Fountain som är institutionen. Genom det har han inte bara spridit sina egna typsnitt, utan även merparten av den svenska typsnittsfloran, till en internationell marknad.

Det hela började 1992 med nyheten om att det plötsligt gick att skapa sina egna typsnitt i datorn.

– Jag hade sett en artikel om programmet Fontographer i en Mac-tidning. Jag tyckte att det var intressant. Det fanns inte så mycket typsnitt då. Internet fanns knappt. Jag tyckte att det var fascinerande att man kunde starta ett digitalt foundry, säger han, och berättar att inte ens det legendariska digitala stilgjuteriet Emigre fanns på internet då – utan var en BBS.



Hur jobbar du med dina egna typsnitt?
– Jag ritar ner grundidén på papper, i min Iphone eller i datorn. Ibland har jag en idé som har med en bokstav att göra. Men det finns vissa bokstäver som karaktäriserar hela typsnittet. Gemena o och n har många av grundformerna, medan a, g och e har detaljer som gör skillnad mot andra typsnitt.

Var hämtar du inspiration?
– Jag är lite av en stilprovsfantast och tittar mycket i gamla böcker. Det behöver inte vara att man tar ett typsnitt rakt av utan snarare att man kan tycka att en lösning på ett problem är smart gjord, säger han.
Peter Bruhn förklarar att han knappt har hunnit teckna några egna typsnitt de senaste åren, eftersom den mesta tiden går åt till att administrera och fixa med andras typsnitt på Fountain.

– Jag tittar alltid igenom allt och kommer med förslag och ritar om och hjälper till. Det gör att det blir mindre och mindre tid till mina egna grejer. Men det är ju också roligt att hjälpa.
Men snart kanske det dyker upp ett nytt typsnitt signerat Peter Bruhn på hans eget digitala stilgjuteri.

Han ligger nämligen bakom det typsnitt som skulle synas i de nya Saab-modellerna.

– Det skulle ha suttit på bilarna som skulle ha kommit 2010. Men det är möjligt att jag gör om det lite och får ut det ändå, säger han.

5 typsnitt



Sydvenskan, 2004, ritades för Sydsvenskans rubriker och logotyp.



Pixbo Sans, 2004-2007, ritades åt General Motors, för display och interiör hos Saab och Opel.



Fluxia, planerat släpp 2010, beskriver Peter som en klassik script i Aldo Novareses anda.



Adrian, planeras att släppas 2010, och är en fri omtolkning av Adrian Frutigers »Breughel«.



Reel Sans, 2006–2010, är en enkel och ren sans serif i minst fem vikter.

Peters 5 snabba tips

1. Lär dig grunderna. Läs böcker om typsnittsdesign och uppbyggnad, till exempel Designing Type av Karen Cheng.
2. Titta på olika typsnitt och försök klura ut hur andra har löst de olika problem du möter. Manipulera, korrigera och ändra. Detta är det bästa sättet att lära sig hur typsnitt fungerar.
3. Kör ut ofta och mycket. Visa andra och diskutera. Ha en anteckningsbok tillgänglig hela tiden där du kan anteckna förändringar och olika värden. Lämna typsnittet i några veckor och börja på något annat.
4. Bygg inte typsnittet på matematik – lita på ögat. En diagonal stapel har inte samma tjocklek som en rak stapel.
5. Tänk på att testa bokstäverna tillsammans. Även om formen på en bokstav är väldigt snygg för sig själv, kanske den inte alls fungerar med de andra bokstäverna.

Gro Janarv

När jag pratar med Gro Janarv har det inte gått mer än en vecka sedan hon tog sin masterexamen i typsnittsdesign vid University of Reading. Men sitt första typsnitt tecknade hon under sin grundutbildning i grafisk design i Spanien.

– Vi gjorde experiment med bitmaptypsnitt i Fontographer. Det var väldigt datorbaserat, medan jag tycker om att teckna och ta det ganska långsamt. Sedan gjorde jag That’s Amore som ett experiment och Boulevard med ett par kursare. Vi plåtade stolpar och byggnader i Barcelona, så det är ett klipp och klistra-typsnitt. Det var då jag började tänka på hur det fungerar med ett komplett typsnitt med alla symboler och annat. Man förstår att det är ett väldigt stort jobb. Det är det jag gillar. Man får perspektiv på länder och språk, att man föredrar olika grader av lutning på akut accent i Polen och Slovakien till exempel.

Hur jobbar du i dag?
– Jag skannar mina skisser och skriver ut bokstäverna, med tre centimeter i x-höjd och tio procents gråskala. Sedan skissar jag på dem och skannar igen. Jag testar olika pennor. Med kursiver är det bra att jobba med olika kalligrafipennor för att få en känsla för lutning och var man ska lägga balansen, kontrasten och rytmen.



– Första versionen gillar jag att skissa för hand. Egentligen behöver man inte skanna in den, utan man kan titta på skissen och rita direkt i Fontlab. Första veckan i Reading jobbade vi i Adobe Illustrator tills vår lärare sa »jag vill aldrig mer se er använda Illustrator«. Det finns mer avancerade kurvverktyg i Fontlab.

Var hämtar du inspiration?
– Jag köper mycket tidningar och river ut och skissar av. Men jag tänker också mycket abstrakt på form. Jag kan se kontrasten i en byggnad som får mig att tänka på typografi.

Vilket är ditt favorittypsnitt?
– Jag gillar kombinationer, till exempel i Time Magazine där de har Franklin Gothic i rubriker och Petr van Bloklands Proforma i brödtexten. Proforma är från tiden när det precis började komma digitala typsnitt, men det funkar fortfarande, säger hon.

3 typsnitt



Boulevard, 2008, är ett klipp och klistra-typsnitt inspirerat av staden Barcelonas gatubild.



That’s Amore, 2007, är ett experiment som Gro Janarv genomförde på Instituto Europeo di Diseño.



Okapi, 2009, är Gro Janarvs examensarbete från Typeface Design vid University of Reading.

Gros 5 snabba tips

1. Se ditt typsnitt som ett vetenskapligt experiment som ständigt behöver testas och utvärderas. Ställ många frågor och ställ de rätta frågorna med din brief i tankarna, exempelvis: Är det här för hög kontrast för punktstorleken? Behöver jag kapitäler? Vilken papperstyp kommer detta att skrivas ut på?
2. Jost Hochulis Detail in typography (Hyphen Press, 2008) är en bra guide till mikrotypografi.
3. Anpassa dina arbetsmetoder efter det du håller på med. Räds inte kalligrafipennorna när du tar dig an en kursiv. Kolla upp fransosen Roger Excoffon och hans displaytypsnitt, till exempel Banco, Choc och Mistral. Hans konstnärliga bakgrund gav honom en speciell känsla för verktyg och rörelse.
4. Jan Middendorps bok Dutch Type (010 Publishers, 2004). Läs om giganter som Wim Crouwel, Jan van Krimpen och Bram de Does. Boken finns tyvärr inte att köpa längre, men kan lånas på Kungliga Biblioteket i Stockholm.
5. Lyssna på Type Radio, typeradio.org – »Type is speech on paper. Typeradio is speech on type«.

Hans Samuelson

Det första av Hans Samuelsons typsnitt som kom till användning landade direkt i ölmärket Falcons logotyp. Falcon hade aldrig bett om ett eget typsnitt, men eftersom den designbyrå som Hans Samuelson jobbade på hade bryggeriet som kund föll det sig så.

– Jag har aldrig gjort ett sådant beställningsuppdrag utan hållit det här som ett fritt skapande för egen del. Sedan har det passat bra med en del kunduppdrag, säger Hans Samuelson, som i dag delar sin tid mellan grafiska designuppdrag och att teckna egna typsnitt.

Tidsmässigt räknar han med att han lägger mellan 30 och 50 procent på sina typsnitt.

– I inkomst är det svårare att säga. Det finns inga stora pengar i typsnitt. Jag har dessutom valt att bara sälja via återförsäljare, och det ger mig en väldigt stor marknad men också ett bortfall i royalties.

När började du teckna typsnitt?
– Jag lämnade in typsnittsskisser till Berghs när jag sökte in där 1987. Men det var före det digitala genomslaget så det fanns inget hopp om att göra något kommersiellt – eller ens gnuggisar – av det.



Hur jobbar du i dag?
– Jag börjar alltid med att hitta ett slags formidé. Sedan börjar jag på papper. Så fort jag känner att idén finns där börjar jag testa digitalt. Gör du ett typsnitt är det många former som ska fungera tillsammans och då måste du tidigt börja testa så att det blir bra. Jag använder Illustrator och Fontlab. Illustrator är fortfarande friare att teckna i än Fontlab som har vissa begränsningar.

Var hämtar du inspiration?
– Det finns ju ett sådant otroligt flöde av typsnitt. Den typen av inspiration råder det ingen brist på, men det är en väldigt begränsad form. Den egentliga inspirationen kommer från alla möjliga former av bilder och visuella konstruktioner, det gäller att försöka tänka bortom traditionella bokstavsformer. Att titta på bokstäver för att hitta på andra bokstäver blir ett slags inavel.

5 typsnitt



Orlando Samuels, 2009, är ett utpräglat rubriktypsnitt där Hans Samuelson har lekt fritt med formerna.



Henrietta Samuels, 2009. Här har Hans Samuelson hämtat inspiration från sin kalligrafiska bakgrund.



Maya Samuels: Med Maya, 2007, ville Hans Samuelson skapa en grundform som fungerade bra i såväl text som rubrik.



Spencer Samuels, 2003, ritades för Spendrups bryggeriers logotyp.



Rebecca Samuels, 2001. En lätt mekanisk karaktär placerar Rebecca någonstans mellan seriff- och typewriterkategorierna.

Hans 5 snabba tips

1. Fontographer är betydligt enklare än Fontlab.
2. Var formkonsekvent.
3. Tänk på helheten. En ordbild får ofta en helt annan karaktär än en teckenbild.
4. Börja mängdtesta dina tecken tidigt. De ska fungera tillsammans.
5. Lägg lite extra möda på breddvärdena. Då behövs mindre kerning.