Modern Psykologi är en ny tidning från samma gäng som startade den likaledes populärvetenskapliga ”Språktidningen”. Modern Psykologi ska vara ”en tidning för alla som är intresserade av tänkande, känslor, beteende och relationer [...] för både män och kvinnor” enligt dem själva. I redaktionen sitter förutom formgivaren Per Boström även Patrik Hadenius, Hanna Sofia Rehnberg och CAP&Design- medarbetaren Jonas Mattsson. Per Boström är en välkänd ad i magasin-Sverige och har nyligen bland annat redesignat Privata Affärer och SIDA:s tidning Omvärlden.

- Modern Psykologi är en tidning som jag och Patrik Hadenius (chefredaktören för Språktidningen och Modern Psykologi) pratat om att starta i nästan ett och ett halvt år, berättar Per Boström.
- Det är en populärvetenskaplig tidning om hur människor fungerar med ganska mycket humor. Det som skiljer den här tidningen mot de som finns idag är att de andra bygger på att läsaren har ett problem. ”PS” till exempel handlar mycket om självhjälp men vi har väldigt lite sånt. Det här är mer tidningen för dig som är allmänt intresserad av frågorna men inte i behov av hjälp. Det är en ganska viktig skillnad.
- Tonen påminner om Språktidningen; den ska vara kul att läsa och man ska känna att man lär sig nåt.

Även formatet påminner om Språktidningen; den är ju inte i ett traditionellt magasinsformat utan betydligt mindre.
 



- Som formgivare är det inte det så kul; det blir begränsande. Allt blir mindre. Sen måste man ha det där formatet i åtanke hela tiden, från att planera innehållet till att göra omslaget. Oftast när man sitter på möten och pratar om vad man ska ha på sidan tänker man ”magasinsida som magasinsida” med typ tre artiklar på en plocksida, men det helt omöjligt i det här formatet. Men det har vi nog lyckats bättre med än i Språktidningen. Vi har en enkel design med få element på sidorna, utan att det ska bli tråkigt.

Varför är tidningen så liten då?
- Ja, jag verkar vara den enda som har problem med formatet. Patrik älskar det och läsarna verkar uppskatta det väldigt mycket. Sen är det superbilligt och miljövänligt eftersom vi inte behöver slänga papper när vi trycker.

- En nackdel är att man associeras med kulturtidskrifterna. Språktidningen är ju det, men den här är inte det utan mer ett livsstilsmagasin. Vi vill ha den typen av annonsörer och då är formatet begränsande; man hamnar i ett fack.
- Men vi sparar så mycket pengar på att ha formatet så det är en bra grej. Sen är det rätt kul att ha ett lite eget format också. Det är kanske bara för att jag är ovan; jag kanske kommer att hitta fördelar även i formgivningshänseende.


Loggan i typsnittet "Boomer".


Berätta om vad som är typiskt för designen!
- Vi använder ett typsnitt som heter ”Boomer”, det är nästan ingen annan som gör i Sverige. Den är en lekfull och tydlig sans serif som sätter tonen ganska mycket för hela produkten. Sen har vi ju väldigt få designelement i tidningen. Vi har lite startsidor med vinjetter som är designade, men annars är det mest en tydlig tidning med ett ganska högt tempo. Några värdeord är ”lekfull”, det är jätteviktigt. Tydlig och inbjudande, alla är välkomna hos oss. Enkel och lättillgänglig.



Vilka andra typsnitt använder ni?
- Förutom Boomer har vi Guardian i brödtexter och i vissa rubriker. Men vi ska faktiskt redan redesigna (skratt). Nej, det ska vi inte men när jag började jobba med tidningen så ville ja ha typsnitt heter ”Quiosco”, men det är så jäkla dyrt. Boomer är också dyrt men det hade vi råd med om Quiosco fick stryka på foten. Men efter lång förhandling få vi använda Quiosco för ett schyst pris. Det är inte ett nytt typsnitt, men jag upptäckte det för bara ett tag sedan och blev helt fascinerad. Och det funkar väldigt bra med Boomer också.
- Vi provade Prensa först som typ är den tidigare versionen av Quiosco, men det kändes inte bra efter ett tag. Men då hade vi kommit för långt så det var för kort tid att tjata till oss Quiosco så då fick vi ta Guardian som det visserligen inte är nåt fel på men som har lite för lite karaktär.
- Quiosco ska in i brödtexten också. Den kommer att finnas i nummer två som kommer i januari. Det känns kul; två typsnitt tecknade av Cyrus Highsmith och båda har mycket karaktär. Det hänger ihop med formatet också; man kan inte ha så många typsnitt. I vanliga fall brukar jag ha tre eller fyra. Nu är två absolut max.