Från analys till lansering har Doberman arbetat med dn.se i ungefär ett halvår.
– Vårt jobb skulle fokuseras till de delar som skulle ge mest effekt på helhetsintrycket – sidhuvudet och startsidan, förklarar Robert Lenne. Förstärkt intryck av snabbhet och ett mer levande och framåtlutat uttryck var de två övergripande parametrar som var centrala för hela uppdraget. Rent konkret fanns också ett antal specifika delar som skulle behandlas, så som mer renodlad navigation, bättre annonsmöjligheter och mer fokus på DN:s profiler.
Vad var det som inte fungerade med den gamla formen?
– Först och främst: den gamla formen var gammal. Den hade helt enkelt inte utvecklats i takt med DN och manifesterade inte vad de vill att dn.se ska vara. Rent praktiskt var den gamla designen stel och oflexibel. Den representerade inte innehållets snabbhet och djup och innehöll inte tillräckligt många möjligheter att särskilja olika typer av material vilket gjorde det svårt att snabbt uppfatta olika materials särart. På detaljnivå var exempelvis ingresserna i den gamla formen för långa och länkar inte tillräckligt rappa för att man snabbt skulle kunna få översikt och ta till sig innehållet.
Vilka typsnitt har använts och varför?
– Det nya designsystemet använder sig av Verdana i brödtext, Arial till rubriker, Georgia i upplyfta citat och DN:s egna typsnitt till vissa typer av rubriker och vinjetter. Den gamla formen baserades på samma typografiska grund – och i den här typen av evolutionsuppdrag fanns det egentligen ingen anledning att ändra på det. Vad vi fokuserat på är istället att skapa en mer distinkt konsekvens i användandet. Dessutom har vi sett över gradstorlekar och färgkontraster för att förbättra läsbarheten.
Den nya formen känns mindre besläktad med tidningen än tidigare. Var det ett uttalat mål?
– Ja, det kan man mer eller mindre säga. Dn.se är inte papperstidningen uppslängd på nätet. Därför heter webbplatsen numera "dn.se" i stället för "Dagens Nyheter" och har också fått en mer särskiljd identitet med en egen logotyp. I projektet ingick det att tydliggöra dn.se som en egen produkt och förstärka dess egenart i relation till Dagens Nyheter. Det är ett kontinuerligt arbete att hitta former för en nätbaserad tidning som verkligen är anpassad för mediet.
För att anpassa formen efter nyhetsvärdering har de bland annat utvecklat nya puffar som bättre representerar olika typer av nyheter. Robert berättar att det finns flera nivåer av "katastrollägen" som kan användas när det krävs.
– En allvarlig nyhet ska kännas i magen. Tydligare särskiljning av vissa typer av långsammare material som helgspecialer och djupare reportage möjliggör också mer tempoväxlingar i nyhetsflödet.
En av de större utmaningarna enligt Robert Lenne var att sätta ner foten kring fokus och prioritering. Eftersom DN sitter på kunskap om mediet och om tjänsten var det väldigt viktigt att de fick ett bra samarbete med dem i arbetet.
– Vi arbetade i en initial fas med extremdesign – det vill säga att utforska att dra dn.se åt helt nya och revolutionära håll. Av dessa idéer var det några som vi implementerade i denna mindre uppdatering — specialmodulen i slutet av sidan kommer från en sådan utforskning — men det mesta syftade till att ge oss höjd inför framtiden.
Är detta att betrakta som färdigt eller finns det saker som ska slipas eller utvecklas?
– Det vore livsfarligt om vi såg på det här och tänkte "fan va skönt, nu är det klart!". Speciellt med tanke på att det vi åstadkommit nu är en evolution – inte en genomgående re-design. Mycket kommer hända framöver. I själva verket är vi mitt inne i en rad initiativ tillsammans med DN – både större och mindre. Det är ett kontinuerligt arbete som rent krasst aldrig blir klart. Men det är ju det som är charmen.
– Vårt jobb skulle fokuseras till de delar som skulle ge mest effekt på helhetsintrycket – sidhuvudet och startsidan, förklarar Robert Lenne. Förstärkt intryck av snabbhet och ett mer levande och framåtlutat uttryck var de två övergripande parametrar som var centrala för hela uppdraget. Rent konkret fanns också ett antal specifika delar som skulle behandlas, så som mer renodlad navigation, bättre annonsmöjligheter och mer fokus på DN:s profiler.
Vad var det som inte fungerade med den gamla formen?
– Först och främst: den gamla formen var gammal. Den hade helt enkelt inte utvecklats i takt med DN och manifesterade inte vad de vill att dn.se ska vara. Rent praktiskt var den gamla designen stel och oflexibel. Den representerade inte innehållets snabbhet och djup och innehöll inte tillräckligt många möjligheter att särskilja olika typer av material vilket gjorde det svårt att snabbt uppfatta olika materials särart. På detaljnivå var exempelvis ingresserna i den gamla formen för långa och länkar inte tillräckligt rappa för att man snabbt skulle kunna få översikt och ta till sig innehållet.
Vilka typsnitt har använts och varför?
– Det nya designsystemet använder sig av Verdana i brödtext, Arial till rubriker, Georgia i upplyfta citat och DN:s egna typsnitt till vissa typer av rubriker och vinjetter. Den gamla formen baserades på samma typografiska grund – och i den här typen av evolutionsuppdrag fanns det egentligen ingen anledning att ändra på det. Vad vi fokuserat på är istället att skapa en mer distinkt konsekvens i användandet. Dessutom har vi sett över gradstorlekar och färgkontraster för att förbättra läsbarheten.
Den nya formen känns mindre besläktad med tidningen än tidigare. Var det ett uttalat mål?
– Ja, det kan man mer eller mindre säga. Dn.se är inte papperstidningen uppslängd på nätet. Därför heter webbplatsen numera "dn.se" i stället för "Dagens Nyheter" och har också fått en mer särskiljd identitet med en egen logotyp. I projektet ingick det att tydliggöra dn.se som en egen produkt och förstärka dess egenart i relation till Dagens Nyheter. Det är ett kontinuerligt arbete att hitta former för en nätbaserad tidning som verkligen är anpassad för mediet.
För att anpassa formen efter nyhetsvärdering har de bland annat utvecklat nya puffar som bättre representerar olika typer av nyheter. Robert berättar att det finns flera nivåer av "katastrollägen" som kan användas när det krävs.
– En allvarlig nyhet ska kännas i magen. Tydligare särskiljning av vissa typer av långsammare material som helgspecialer och djupare reportage möjliggör också mer tempoväxlingar i nyhetsflödet.
En av de större utmaningarna enligt Robert Lenne var att sätta ner foten kring fokus och prioritering. Eftersom DN sitter på kunskap om mediet och om tjänsten var det väldigt viktigt att de fick ett bra samarbete med dem i arbetet.
– Vi arbetade i en initial fas med extremdesign – det vill säga att utforska att dra dn.se åt helt nya och revolutionära håll. Av dessa idéer var det några som vi implementerade i denna mindre uppdatering — specialmodulen i slutet av sidan kommer från en sådan utforskning — men det mesta syftade till att ge oss höjd inför framtiden.
Är detta att betrakta som färdigt eller finns det saker som ska slipas eller utvecklas?
– Det vore livsfarligt om vi såg på det här och tänkte "fan va skönt, nu är det klart!". Speciellt med tanke på att det vi åstadkommit nu är en evolution – inte en genomgående re-design. Mycket kommer hända framöver. I själva verket är vi mitt inne i en rad initiativ tillsammans med DN – både större och mindre. Det är ett kontinuerligt arbete som rent krasst aldrig blir klart. Men det är ju det som är charmen.
